Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret.
Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat.
Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5, dvs principen om en för alla, alla för en.
Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller.
”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson.
Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig?
”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa.
Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium?
”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.”
Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland?
”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson.
Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade.
”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson.
Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023.
Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Mats Eriksson
Producent: Maja Lagercrantz
Intervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.