Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.
”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).
Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.
”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).
Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.
Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?
”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).
Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?
”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).
Ekot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.
Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?
”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som...