Vi samlar matavfall i påsar som sen hämtas av sopbilen. Men vad händer sen? Vi följer avfallet in i anläggningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår guide bland matavfallet är Peter Ringh, miljöpedagog på Renova, som har hand om avfall och återvinning i flera västsvenska kommuner.
– Det blir inte jord av matavfall längre, säger Peter. Utan det blir ett flytande biogödsel och biogas.
Här framställs slurry, den flytande produkt som senare skickas till en rötningsanläggning.
Först måste matavfallet sorteras. Papperspåsar, plast och andra förpackningar plockas bort. Men också för stora bitar av grönsaker och frukt rensas ut. Anläggningen kan inte mala ner det utan att riskera att t ex plast också hamnar i slurryn.
Ungefär 35-40 procent sorteras bort, 10-20 procent räknas som oorganiskt material.
Det finns nyare teknik där utsorteringen inte är lika grov. Den kommer installeras om några år och då är målet att mindre än 15 procent ska sorteras bort.
Det bortsorterade energiåtervinns, dvs eldas upp och blir värme.
Olika kommuner hanterar matavfall på olika sätt, men utvecklingen går i samma riktning.
Varje år delas ett pris ut till idéer som tar vara på det som brukar slängas i den gastronomiska världen. Priset heter Circular Gastronomy Challenge. Idéer som uppmärksammats tidigare är t ex att återvinna alla korkar som varje dag dras ur vinflaskorna på krogen. Och hur man räddar tonvis med mat från att slängas genom att laga frysta färdigrätter av det.
Per Styregård, mat- och dryckesskribent som också jobbar med Circular Gastronomy, berättar om två vinnande idéer: kompostläsk och citrusskal som blir nya produkter.