Kan public service-reportrar skriva under upprop och fortsätta rapportera som vanligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet?
RÄTTELSE 15/8-25: I reportaget om hur svenska medier förhåller sig till medarbetare som skrivit under Gad-uppropet inkluderades tidigare Dagens Nyheter på listan över medier där medarbetare som skrivit under uppropet inte kommer få några begränsningar. Det var fel, rätt är att DN förra veckan ännu inte hade fattat något sådant beslut. Redaktionschef Anna Åberg skriver att DN den här veckan citat: ”meddelat alla medarbetare på nyhetsredaktionen som skrivit under att de inte kommer att bevaka kriget i Gaza den närmaste tiden.”
Reportrar: Freddi Ramel och Lasse Truedson
Strax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs.
Reporter: Lasse Truedson
I vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.
Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.
Reporter: Robin Jonsson