Klimat- och miljöministern om att Sveriges utsläpp ökar snabbare än beräknat, samtidigt som kolinlagringen i skog och mark minskar kraftigt. Och om slopat förbud mot uranbrytning i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år väntas svenska klimatutsläpp öka kraftigt. Under det första halvåret ökade utsläppen från svensk ekonomi med sex procent enligt SCB:s statistik från det första och andra kvartalet. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där utsläppen ökade mest under det andra kvartalet. Under det första kvartalet har Malta och Litauen större utsläppsökning.
Att utsläppen skulle öka i år var väntat eftersom regeringen kraftigt sänkte reduktionsplikten i januari, men nu visar statistik över bränsleleveranser under årets tre första kvartal att ökningen blir ännu större än regeringen beräknat.
”Det vi märker här är att det diffar lite. Vår bedömning var att det skulle öka förra året men det minskade. Och nu märker vi att det ökar mer än vi hade bedömt. Och skälen är att den höga inflationen är dämpad, svenska hushåll har mer pengar i plånböckerna, och att reduktionsplikten har sänkts temporärt.”, säger Romina Pourmokhtari (L).
Klimatministern säger att även om Sveriges utsläpp skulle öka något mer än beräknat i år så kommer Sverige klara EU-målet för utsläpp från inrikes transporter, ESR-målet, eftersom det finns marginaler i regeringens prognoser.
Den slutliga klimatstatistiken från Naturvårdsverket publiceras först i slutet av nästa år. I veckan publicerades 2023 års statistik som visar att utsläppen då minskade med knappt två procent. Förväntningarna var att utsläppen skulle öka något i fjol, men den ekonomiska lågkonjunkturen drog ner utsläppen, framför allt från industrin.
Växande skog fungerar som en kolsänka som lagrar koldioxid som motverkar klimatförändringar. Enligt EU:s LULUCF-förordning behöver inlagringen av kol i svensk skog och mark öka med fyra miljoner ton till 2030 för att vi ska klara det klimatmålet. Men just nu går utvecklingen snabbt i motsatt riktning, mellan 2022 och 2023 minskade kolinlagringen i svensk skog och mark med hela sju procent.
”Det är väldigt allvarligt. Vi har ju gjort upp en plan under många år i EU. Där utgår man ju från en viss nivå av tillväxt i skogen, en viss nivå av lagring i marken, och nu upptäcker vi att planeten och skogarna inte lagrar så mycket som vi bedömde.”, säger Romina Pourmokhtari (L).
I februari tillsatte regeringen en snabbutredning om att tillåta uranbrytning i Sverige. Nu är utredningen klar och regeringen går vidare med förslaget att ta bort det förbud mot uranbrytning som den förra regeringen införde 2018.
Men klimat- och miljöministern kan inte ge besked om ifall det kommunala vetot ska vara kvar eller ej, hon säger att regeringen nu tittar på flera olika lagändringar och att det exempelvis är oklart hur man ska klassa uran som utvinns som biprodukt i gruvor där huvudsakligen andra metaller och mineraler utvinns.
”Om man nu hittar uran när man har annan gruvnäring, då måste man idag hantera det som avfall och de är ju ett enormt resursslöseri, att om vi har gruvor i Sverige som bryter uran, då måste de hantera de som avfall och jag tycker inte att vi ska gör avfall av resurser som vi kan använda och det är därför också vi plockar bort den här lagen”, säger Romina Pourmokhtari.
Gäst: Romina Pourmokhtari (L), klimat- och miljöminister
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Daniel Värjö
Tekniker: Susanne Martinsson
Producent: Maja Lagercrantz
Intervjun spelades in torsdagen den 19 december.